Mamma är lik sin mamma (8)
Även om jag ibland skriker och bråkar med min mamma ibland så är hon den bästa mamman jag har ;D
Alla som känner mig och min familj vet att min mamma är ungefär lika frisk och normal som jag, det vill säga inte särskilt mycket..
Igår vid matbordet satt vi och pratade och diskuterade som vi alltid gör så kom vi in på samtalsämnet K och eftersom mammas och K's vägar ännu inte möts ville hon höra lite om honom och så. Vi pratade och plötsligt frågade hon men är du kär då? jag tittar på henne och suckar mamma jag kunde inte varit mer kär det är det som är problemet. Hon tolkar det då som att han inte är kär i mig och frågar, jag suckar igen och säger jo det är han det är de som är problemet. Ett invecklat förhållande men vadå vi ska ju ändå gifta oss när vi blir stora så vafan, har vi väntat 3 år kan vi vänta fler.
Vi fortsatte prata och hon tycker som alltid att jag borde skaffa mig en pojkvän i malmö istället. Jag bara skrattar åt henne och säger att men mamma jag har ju försökt här bor bara en massa muppar. Hon skrattar också och nämner namnet på en malmöit jag dejtat och säger nej det var bara han som var en mupp sophie, och du var ju ändå aldrig kär i honom det såg ju tillomed jag som mamma.
Tankarna i mitt huvud sätter igång och jag kommer fram till att nej det var jag faktiskt inte och skulle nog heller aldrig bli även om vi fortsatt träffas.
Varför är mammor så sattans kloka?
Alla som känner mig och min familj vet att min mamma är ungefär lika frisk och normal som jag, det vill säga inte särskilt mycket..
Igår vid matbordet satt vi och pratade och diskuterade som vi alltid gör så kom vi in på samtalsämnet K och eftersom mammas och K's vägar ännu inte möts ville hon höra lite om honom och så. Vi pratade och plötsligt frågade hon men är du kär då? jag tittar på henne och suckar mamma jag kunde inte varit mer kär det är det som är problemet. Hon tolkar det då som att han inte är kär i mig och frågar, jag suckar igen och säger jo det är han det är de som är problemet. Ett invecklat förhållande men vadå vi ska ju ändå gifta oss när vi blir stora så vafan, har vi väntat 3 år kan vi vänta fler.
Vi fortsatte prata och hon tycker som alltid att jag borde skaffa mig en pojkvän i malmö istället. Jag bara skrattar åt henne och säger att men mamma jag har ju försökt här bor bara en massa muppar. Hon skrattar också och nämner namnet på en malmöit jag dejtat och säger nej det var bara han som var en mupp sophie, och du var ju ändå aldrig kär i honom det såg ju tillomed jag som mamma.
Tankarna i mitt huvud sätter igång och jag kommer fram till att nej det var jag faktiskt inte och skulle nog heller aldrig bli även om vi fortsatt träffas.
Varför är mammor så sattans kloka?
Kommentarer
Trackback
